28 september 2011

Onsdag

Pratade med Kalev igår i telefon och kände att jag måste hälsa på honom och prata. Han mår riktigt dåligt nu över allt som hänt mellan oss och att Melinda tog livet av sig. Så vi bestämde att jag skulle komma dit idag när jag vaknat och gjort mig klar. Så dagen idag började med att jag duschade och halkade så jag låg på golvet och asgarvade för mig själv över min graciösa bravad. Tur att jag inte gjorde illa mig mer än vad jag gjorde, tumnageln böjdes åt fel håll och det va inte skönt direkt. Men annars är jag hel och ren. Sen åkte jag in till Norrtälje och köpte en duschskrapa så jag slipper slå ihjäl mig. För den förra bröt jag av för några dagar sen och vi har glömt att köpa en ny. Så det gjorde jag och sen åkte jag vidare hem till Kalev. Det kändes lättsamt att träffas och vi hade det jättetrevligt. Vi la oss i sängen efter att vi hade ätit och kollade på Råttatouile och efter ett tag av en gammal vana la jag mig i hans famn... Och vi började kyssas och efter ett tag frös jag till och förstod vad jag höll på men och bröt ihop och försökte förklara att jag inte kom dit för att såra honom. Jag ville bara se att han va okej och jag känner mig jättedum för att det blev som det blev och jag försökte förklara om och om igen att jag inte ville såra honom och han förstod det tack och lov. Sen pratade vi väldigt länge om hur vi kände och hur vi skulle gå vidare för att det ska bli så bra som möjligt för båda. Vi satt och grät båda två och kramade varandra och försökte trösta så gott det gick. Det här är ju otroligt jobbigt för både han och mig och jag vill verkligen att vi ska kunna gå vidare tillsammans, men just nu vet jag inte vad jag inte vad jag känner och vad jag vill och det accepterade han. Och jag märkte redan hur mycket han har förändrats till det bättre så det va skönt och han sa till mig att jag inte ska stressa med mina känslor och att vi ska ta det en dag i tagen och det är något som jag trodde att han aldrig skulle säga så jag kände faktiskt lite hopp om att han verkligen har förändrats. På riktigt. Sen när jag skulle åka började jag gråta igen för jag ville stanna hos honom och han ville att jag skulle vara kvar, men det gick inte för han skulle träffa några i sin klass från högstadiet. Så jag fick nästan lite panik över vart jag skulle ta vägen så jag bestämde mig för att ringa Linn och jag kunde komma till henne för hon hörde direkt att jag va ledsen så jag åkte dit och pratade med henne för att försöka få någon ordning på situationen. Så tack Linn för att du är så bra <3 


Jag är väldigt, om inte otroligt förvirrad i mina känslor nu, men jag vill att allt ska bli bra och bättre än vad det har varit. Men det är bara att koppla bort alla tankar för imorgon är det dags att jobba så jag får landa i min egen värld när jag kommer hem igen.


Vila i frid Melinda. N

27 september 2011

Tisdag kväll

Har lagt mig i sängen efter att ha kollat en stund på tv, på ettan faktiskt. Det va ett program som handlar om släktforskning och det är jag ganska intresserad av. Vi är ju typ en adelssläkt så det skulle va coolt att veta vart man kommer ifrån från början och varför det blev en släkt av adeln. Men nog skrivet om det.. Jag känner mig väldigt förvirrad över situationen nu. Jag och Kalev gjorde slut för några veckor sen och han har varit helt förstörd. Det har ju jag också varit men vi är på olika nivåer om man säger så och nu är det så att han och Melinda om tragiskt dog i fredagskväll va Kalevs bästa vän i högstadiet. Och därför känns det som att han behöver mig mer än någonsin nu och jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig för att visa att jag bryr mig om honom och känner hans sorg samtidigt som jag inte vill att han ska tro att jag vill vara med honom igen. Så jag är ganska splittrad över det för jag är en sån person som alltid vill hjälpa andra men i det här läget vet jag inte hur jag ska kunna få rätsida på allt. Jag har i alla fall skrivit till honom att jag tänker på honom och jag hoppas han förstår på vilket sätt jag menar men det känns som att jag inte vill fråga om det heller eftersom han mår så dåligt just nu. Men jag tycker ändå att det är tur att han har kontakt med en psykolog sen en vecka tillbaka och jag hoppas att han använder tiden hos henne för att verkligen få stöd och hjälp för det behöver han. Han är ju en sån person som förnekar när det uppstår problem eller händer hemska saker och håller det inom sig så länge som det går och det mår ingen bra av. Vare sig man kan eller inte kan acceptera det.


Jag är ledig imorgon och det ska bli otroligt skönt. Jag känner att jag behöver va ensam och kunna tänka lite på hur jag verkligen mår själv.. Det va ett bra tag sen jag verkligen stannade upp för att minnas vart jag är på väg någonstans känns det som. Jag funderar faktiskt på att ta en promenad i skogen om foten pallar för det är otroligt skönt att vara i skogen när man är förvirrad eller ledsen. Man får lite ny luft och kraft till att ta tag i saker.


Vila i frid Melinda. N

26 september 2011

Måndag kväll

Kom precis hem efter att ha kört hem Deffe. Vi kollade på en film, Easy A, men det va väl mest jag som kollade till slut för hon somnade. Men jag förstår henne, hon har ju precis kommit hem från Australien. Så det va riktigt kul att träffas igen och hon följde med mig till norrtälje idag för att träffa Louise. Vi gick till Tösses och fikade och hade det supermysigt och pratade om allt och lite till. Och när man träffar klasskompisar förstår man verkligen hur tomt det är nu när man har slutat skolan och man märker verkligen hur vardagen har blivit förändrad. Och jag vet faktiskt inte om det är till det bättre.. Jag är ganska desperat om att få och behöva träffa alla eller de flesta klasskompisar för att få en chans att uppleva det som vi gick igenom tillsammans under tre år av livet. Och för mig är det tre av de bättre åren i mitt liv och därför vill jag verkligen träffa alla mina nära för att de verkligen ska förstå hur mycket jag saknar dem och hur mycket de betyder för mig och mitt liv. Ni är verkligen guld värda.

Vila i frid Melinda <3 N.

22 september 2011

Torsdag

Jag har fortfarande skitont i min vrist, men nu vet jag i alla fall vad problemet är. Löst brosk i vristen och inflammerad hälsena, it sucks! Men det känns ändå bra att jag inte hade något jobb idag eftersom det är svårt att gå och jag hoppas att det känns bättre imorgon för då ska jag jobba i Älmsta. Frågan är bara hur jag ska kunna köra bil med tanke på hur det gick igår från friskis.. Körde på 2 an hela vägen hem, inte för att det är långt men ändå. Det gör för ont för att koppla och det hördes att bilden inte va speciellt glad på mig.
Hoppas jag får sova i natt för det gick inte så bra nu i natt. Jag vred och vände och kom inte på hur kag skulle ligga eller halvsitta för att det inte skulle göra ont. Så jag kanske sover i soffan i natt nere i vardagsrummet.

Igår skulle det ha varit 15 månader.. Och jag känner mig väldigt splittrad över hur det är nu, men samtidigt kan man inte vara tillsammans om en av personerna till slut inser att man bara är tillsammans fortfarande för att man tycker synd om den andra. Det fungerar faktiskt inte i någon relation alls oavsett om man är gifta, förlovade eller bara kompisar. Man måste ju ge och ta. Och det sista halvåret har jag bara givit utan att känna att jag har fått något tillbaka. Och det har bara gjort mig svagare som person.

Jag önskar att jag kunde gå på en promenad eller något för att rensa huvudet, men när man ser ut som en stelopererad kanske inte det är det hetaste tipset. Så jag får helt enkelt hålla mig inne, funderar på att ta en stor kopp te framför tvn. N

21 september 2011

Kväll

Har precis druckit kvälls-te och kollat lite på tv med mamma och pappa. Har grymt ont i foten sen jag va på spinning, va på spinning i fredags och hade då mina vanliga träningsskor och inte mina cykelskor som jag brukar ha. Kände att det gjorde ont i fötterna och vristerna när jag cyklade men jag körde på och sen dess har jag haft lite ont i vristerna men inte så mycket så att det har känts konstigt. Men i alla fall när jag cyklade idag med mina cykelskor kunde jag knappt stå upp och cykla för det knakade och skrapade i min vänstra vrist. Pissont! Men jag körde på och det gjorde ännu ondare så efter halva passet så va jag tvungen att ge upp. Så nu sitter jag här med bandage och haltar som fan när jag går.. Så nu är det tydligen brosk som har lossnat och skaver på benet när jag rör foten. Och det känns så jobbigt att något sånt här skulle hända när jag äntligen kommit igång med träningen igen så nu blir det ingen spinning på ett tag :/
Men jag antar att jag får helt enkelt skylla mig själv. N

Onsdag

God morgon!

Har precis varit ute på en härlig men svettig promenad med hunden. Tänkte sova en timme extra men sen kände jag att jag ville göra någon nytta istället så jag väckte hunden och drog med henne ut. 

Snart är det dags att åka iväg till jobbet som idag är i Älmsta, så jag får se vad dagen har att bjuda på. Man vet aldrig riktigt vad som händer och det är nästan det jag tycker om mest i det här jobbet. Och träffa människor är ju aldrig fel.

Duschen nästa. N

20 september 2011