28 september 2011

Onsdag

Pratade med Kalev igår i telefon och kände att jag måste hälsa på honom och prata. Han mår riktigt dåligt nu över allt som hänt mellan oss och att Melinda tog livet av sig. Så vi bestämde att jag skulle komma dit idag när jag vaknat och gjort mig klar. Så dagen idag började med att jag duschade och halkade så jag låg på golvet och asgarvade för mig själv över min graciösa bravad. Tur att jag inte gjorde illa mig mer än vad jag gjorde, tumnageln böjdes åt fel håll och det va inte skönt direkt. Men annars är jag hel och ren. Sen åkte jag in till Norrtälje och köpte en duschskrapa så jag slipper slå ihjäl mig. För den förra bröt jag av för några dagar sen och vi har glömt att köpa en ny. Så det gjorde jag och sen åkte jag vidare hem till Kalev. Det kändes lättsamt att träffas och vi hade det jättetrevligt. Vi la oss i sängen efter att vi hade ätit och kollade på Råttatouile och efter ett tag av en gammal vana la jag mig i hans famn... Och vi började kyssas och efter ett tag frös jag till och förstod vad jag höll på men och bröt ihop och försökte förklara att jag inte kom dit för att såra honom. Jag ville bara se att han va okej och jag känner mig jättedum för att det blev som det blev och jag försökte förklara om och om igen att jag inte ville såra honom och han förstod det tack och lov. Sen pratade vi väldigt länge om hur vi kände och hur vi skulle gå vidare för att det ska bli så bra som möjligt för båda. Vi satt och grät båda två och kramade varandra och försökte trösta så gott det gick. Det här är ju otroligt jobbigt för både han och mig och jag vill verkligen att vi ska kunna gå vidare tillsammans, men just nu vet jag inte vad jag inte vad jag känner och vad jag vill och det accepterade han. Och jag märkte redan hur mycket han har förändrats till det bättre så det va skönt och han sa till mig att jag inte ska stressa med mina känslor och att vi ska ta det en dag i tagen och det är något som jag trodde att han aldrig skulle säga så jag kände faktiskt lite hopp om att han verkligen har förändrats. På riktigt. Sen när jag skulle åka började jag gråta igen för jag ville stanna hos honom och han ville att jag skulle vara kvar, men det gick inte för han skulle träffa några i sin klass från högstadiet. Så jag fick nästan lite panik över vart jag skulle ta vägen så jag bestämde mig för att ringa Linn och jag kunde komma till henne för hon hörde direkt att jag va ledsen så jag åkte dit och pratade med henne för att försöka få någon ordning på situationen. Så tack Linn för att du är så bra <3 


Jag är väldigt, om inte otroligt förvirrad i mina känslor nu, men jag vill att allt ska bli bra och bättre än vad det har varit. Men det är bara att koppla bort alla tankar för imorgon är det dags att jobba så jag får landa i min egen värld när jag kommer hem igen.


Vila i frid Melinda. N

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar